Nu börjar det bli dags för undertecknad att bli modebloggare.
Jag skulle vilja göra reklam för följande mycket praktiska och robusta pojkjacka i kaki som säljs i Hennes och Mauritz webbshop:
Kan nog komma väl till pass nu när HM ska öppna flera nya butiker i Israel.
Jag funderar bara en liten aning över hur det går ihop med nämnda företags policy för företagsansvar.
Den första jag hittils sett ställa den frågan direkt till företaget råkar vara veckotidningen Proletären. Se H&M öppnar butik i Israel.
Kanske någon mer som har lust att kontakta dem och fråga?
Louise Pettersson
Jag förstår inte riktigt varför man ska jaga civila Israeler på det här sättet?
(sic)
?
Jag förstår nog inte riktigt vad du syftar på.
För mig handlar det om man väljer att stödja ett land som använder militärmakt mot ett folk stympar barnen och stjäl vatten och resurser genom bosättningspolitiken. Jag stödjer väl inte palestinsk terrorism för att jag blir upprörd över den israeliska övermaktens övergrepp?
Företagsetableringar i Israel är i mitt tycke lika illa som det skulle ha varit under apartheidregimen i Sydafrika.
För mig handlar det om att inte göra det så lätt för sig att man delar upp konflikten i en god och en ond sida, att inte ironisera över att företag handlar med israeler (som får jobb/livskvalitet) för att staten Israel begår fruktansvärda övergrepp. Konflikten är så fruktansvärt ideologiskt och religiöst infekterad, vilket inte minst blir tydligt när du direkt polariserar diskussionen (”jag stödjer väl inte palestinsk terrorism för att jag blir upprörd över den israeliska övermaktens övergrepp?”) då jag ifrågasätter din ironi över att israeler får jobb och livskvalitet, att det kittlar mig till att ta ställning för Israel bara för att balansera lite. Men det vore inte sant.
Jag tycker inte att jag delar upp konflikten i en god och ond sida men ifall man inte tar hänsyn till att det är staten Israel som har absoluta det militära och ekonomiska övertaget i den här konflikten är också att göra det lätt för sig.
Etablerar man sig i ett land med en sådan djupgående konflikt som finns i Israel/Palestina tycker jag man ska ställa sig frågan om denna etablering kommer att innebära ett ensidigt gynnande just av den israeliska befolkningen som inte kommer palestinerna till del, liksom etableringar i det gamla Sydafrika kanske inte kom de svarta till del. För i så fall innebär själva etableringen ett ställningstagande.
Om det är så tycker jag att man ska avstå från etablering – eller möjligtvis ha en uttalad policy där man förbinder sig att också se till att man ger ett antal palestinier jobb.
Tar du även hänsyn till att det är palestinierna som, iaf här i Sverige, har det överhängande moraliska övertaget? Jag ser en tydlig uppdelning i en god och en ond sida både i det första inlägget och i dina två svar i kommentarerna. Jag tycker inte man ska ta ställning och jämföra lidande. Lidande är lidande, oavsett om det är en svart eller vit som lider, oavsett om det är en jude eller arab, oavsett om det är en israel eller palestinier.
Jag tycker inte att man ska följa det protokoll som du föreslår när det gäller att etablera sig i ett konfliktdrabbat område, dels för att jag inte tycker att man ska dra ett iskallt likhetstecken mellan israeler och staten Israel (precis lika lite som jag vill bli förknippad med Reinfeldt), dels för att retoriken polariserar och förstärker konflikten, dels för att det är retoriskt fult att säga att H&M:s etablering i Israel är ett ensidigt gynnande av Israels politik (hårresande!), dels för att fattigdom och personliga tragedier som handelsblockader kan innebära för israeler knappast hjälper att lösa konflikten, dels för att jag är en av dem som vägrar erkänna politik i allt man gör (1800-talstänk), dels för att H&M förmodligen är betydligt mer konret hjälpande än vad någon av de som skriker högljutt om detta är osv osv.
Kan du vara snäll och förklara vad som är hårresande Joel. Nu tycker jag det är du som skärper tonen, inte jag.
Nej jag ser sätter inte likhetstecken mellan staten Israel och israeler.
Bojkotter mot regeringar har använts på många håll i världen i många år och drabbar även om de är riktade mot respektive regimer givetvis ofta befolkningen på olika sätt.
Anser du att det alltid är fel att använda bojkotter?
När det gäller H&M som företag är det ytterligare en diskussion. Det kan jag återkomma till.
Det var inte meningen att skärpa tonen! Jag gillar inte skärpta toner. Hårresande är ett ord som drar åt det humoristiska hållet i min konnotation, sent på kvällen glömde jag bort att mina konnotationer inte är så universella som jag ibland kan tro.
Vad jag menade med det (den nyktra söndagsmorgonen får försöka bibringa andra energier): jag tycker det är retoriskt fult att förenkla H&M:s expansion i Israel till ett ”ensidigt gynnande av Israels politik”. Det jag stör mig på i det resonemanget, förutom den grova förenklingen och det retoriskt brutala ordet ”ensidigt”, är att konflikten inte är så manifesterad att palestinier inte kan röra sig på israrelisk mark (visst finns det tuffa säkerhetskontroller – och exempel på när dessa missbrukas, men med sitt hjärta tror jag man kan förstå dem, om än inte tycka att det är något fullt sympatiskt), det förstärker skillnaden och polariseringen och därmed konflikten, det ser politik i allt (vilket jag tycker är, om inte dåraktigt, så i alla fall ovist). Hoppas det mildrade tonen och förklarade min ståndpunkt.
Ja jag är emot bojkotter just därför att det är ett medvetet drag som drabbar oskyldiga människor och ofta drivs på under ”pöbelliknande” fasoner. Mitt läsande har lärt mig känna avsky inför pöbelfasoner. Retoriken jag möter i Skåne mot Israel är fasansfull, jag tycker den är skrämmande osympatisk, visar på dålig förmåga att känna medlidande och balans. Jag tar klart ställning mot att ta ställning.
Angående bojkotter igen: jag har aldrig köpt argumentet att det är bättre att döda fem än tio. Jag kan inte acceptera det. Jag jämför inte lidande och tycker det är osmakligt att göra det.
Du får gärna i korthet förklara vad du, antar jag, har emot H&M som företag. Jag blir nyfiken.
Okej. Jag kan respektera att människor har principer.
Men jag tror nog att polariseringen i Israel-Palestina-frågan avgörs någon annanstans än i diskussionen mellan dig och mig.
Du säger att det kan leda till pöbelmentalitet att vara för bojkott och ser det som exempel på 1800-talstänkande att se politik i allt man gör.
Givetvis gör människor väldigt mycket saker utan politiska baktankar men det innebär inte att detta handlande inte någonstans i världen får politiska konsekvenser. Och i de samhällen där den politiska polariseringen är omfattande är utrymmet för att göra något utan att det betraktas som politiskt antagligen oerhört mycket mindre än i vårt land där vi snarare är avpolitiserade.
Om någon med bättre insikter i Palestina-Israel-frågan lyckas övertyga mig om att denna företagsetablering inte alls är dålig för palestinerna, och heller inte uppfattas som på något sätt provokativ på de orter där etablieringen ska ske så är jag beredd att acceptera det.
Men jag vägrar exempelvis att se den breda och mångåriga solidariteten från svensk sida i Sydafrikafrågan där det också ingick bojkott av sydafrikanska varor som ett utslag av pöbelmentalitet. Däremot tycker jag att det blir bra om man kan få en seriös och nyanserad debatt om varför bojkotter i så fall genomförs och på den punkten tror jag vi är överens.
Den här frågan sammanfaller i flera delar.
Den första är vad man kan kräva av ett svenskbaserat företag som ska etablera sig i ett land som bara för ett år sen befann sig i en inbördeskrigsliknande situation där staten bombade civila kvinnor och barn.
Om man ska etablera sig tycker jag att man ska ha en policy för hur man hanterar detta faktum och man bör också kunna redovisa för den svenska allmänheten att man har tänkt igenom saken. Detta är för mig en fråga om anständighet, oavsett hur mycket praktisk betydelse en sådan policy har.
Den andra är ifall bojkott är rätt eller fel i allmänhet eller just i det här speciella fallet. Där tycker jag det är tydligare när det gäller frukt och grönsaker eftersom dessa är en viktig exportvara och konflikt just om vattnet är en viktig del av konflikten på de ockuperade områdena. Så ja, jag tycker man ska undvika israelisk paprika även om den stundom säkert är felmärkt som spansk så riktigt säker kan man ju inte vara. Företagsetableringen är jag beredd att diskutera hur rätt eller fel den är även om jag till att börja med upplevde den som osmaklig.
Det tredje är företaget H&M. H&M är en långpriskedja och en av de flera klädkedjor i världen som har haft problem med underleverantörer som har använt sig av barnarbete och osjyssta arbetsvillkor se exempelvis http://www.expressen.se/1.494927
Det innebär inte att H&M är onda – jag tror inte att kapitalismen
drivs av ondska – men jag tycker inte att man kan gottgöra vad man ställer till med den ena ändan genom att skänka kläder till välgörenhet eller pengar till UNICEF och jordbävningsoffren på Haiti med den andra. Det blir lätt ett sätt att försöka framstå som bättre än man är.
Trots motsättningen i detta tycker jag att det finns goda skäl att uppmana dem att skaffa dem en policy eftersom det är en sak de ändå skulle kunna göra.
Till Joel:
Sydafrikabojkotten var ju något som företrädare för ANC gång på gång uppmanade till. De ville att västländer skulle bojkotta sydafrikanska varor. Jag har svårt att se det rimliga i ditt principiella motstånd mot bojkotter.
Det är en märklig tanke att man skulle vara emot Israels existens eller israelerna för att man vill markera mot landets politik. USA använder sitt bistånd och sina handelsrelationer som påtryckningsmedel på Israel. USA:s regering är knappast Israelfientlig.
Om jag då väljer bort ett företag som bedriver handel i Israel och uppmanar andra att göra det under en period då jag tycker att landets politik är dålig, så är inte det riktat mot civila Israeler. Det är en markering av att man vill se en förändrad politik. Det var väl ingen som fortsatte Sydafrikabojkotten när demokratiseringen inletts där eller manade till bojkott av företag med anknytning till Israel när Rabin drev på fredsprocessen?
Man kanske inte åstadkommer jättemycket med en bojkott – men om alternativet är att inget göra och låta likgiltigheten var den enda reaktionen på en politik som skapar lidande; ja då röstar jag för bojkott. Inte för att skapa lidande, utan för att stoppa det. Det värsta man kan göra är att låta makten tro att det kan göra vad den vill utan att någon ser och reagerar.